En av de mest provokativa och modiga röster har lämnat oss. Christopher Hitchens dog 62 år gammal i sviterna av strupcancer, vilket innebär att vi förlorat en av vår tids viktigaste tänkare.
Många av oss har en eller ett par personer man ser upp till lite extra. För mig var Hitchens en sådan person och därför tar jag nu risken att låta patetisk av beundran inför honom. Han var en orädd journalist och författare, en ärlig intellektuell debattör som förde en lång kamp emot översitteri, totalitarism, diktatur, intolerans och okunnighet. Få människor förtjänar den grad av beundran jag känner inför Christopher Hitchens och hans livsgärning.
Det skulle vara förmätet av mig att i denna bloggpost ens försöka beskriva denne mans liv och gärning, men jag dristar mig till att exemplifiera med några personliga favoriter.
Christopher Hitchens efterlämnar en enorm volym; ett dussintal böcker och hundratals essäer om allt från brittiska monarkin, Clinton, George Orwell till Gud, i regel med stor humor och alltid med dräpande retorisk skicklighet. Några minnesvärda exempel:
“That which can be asserted without evidence, can be dismissed without evidence.”
“When the New York Times scratches its head, get ready for total baldness as you tear out your hair.”
“Human decency is not derived from religion. It precedes it.”
“Exceptional claims demand exceptional evidence.”
“To ‘choose’ dogma and faith over doubt and experience is to throw out the ripening vintage and to reach greedily for the Kool-Aid.”
Missionärsställningen
Det stora genombrottet kom med verket The Missionary Position, en bok som ger bilden av Moder Teresa som en politisk opportunist, iklädd ett helgons gestalt som spred extrem religiös ideologi. Hon beskrivs som bedragare, en vän av fattigdom snarare än de fattigas vän. Det krävs inte mycket tankekraft att förstå hur noggrant underbyggd en sådan bok måste vara för att inte mer än nödvändigt riskera författarens frihet, eller för att förstå graden av mod och integritet han uppvisade i sitt arbete.
“[Mother Teresa] was not a friend of the poor. She was a friend of poverty. She said that suffering was a gift from God. She spent her life opposing the only known cure for poverty, which is the empowerment of women and the emancipation of them from a livestock version of compulsory reproduction.”
Samma mod och noggrannhet återfinns i boken The Trial of Henry Kissinger där Hitchens lägger fram bevis för Kissingers påstådda inblandning i en rad krigsbrott i Indokina, Bangladesh, Chile, Cypern och Östtimor.
Hitchslap
På Youtube (som Hitchens skämtsamt kallade Me-tube) växer fortfarande ett stort arkiv över debatter, intervjuer och reportage av och med Christopher Hitchens. Där finns otaliga utklippta eller ihopklippta kommentarer och oneliners som går under benämningen the Hitchslap, jag avundas inte de människor som någon gång mottagit en verbal hurring från denna stenhårda retoriska näve.
Hitchens är död och kommer aldrig att skriva igen, det ska vi sörja. Hans texter, värderingar och gärning lever vidare, det ska vi fira.
Om katolska kyrkan, fascism och Hitler
Om sin egen död och religiös arrogans
Presentation från Authors at Google
http://www.youtube.com/watch?v=sD0B-X9LJjs&feature=related
