Jag har tidigare skrivit om hur jag inte tror att fri vilja existerar. Jag planerar att sätta ihop något om hur frånvaron av fri vilja hänger ihop med etik inom marknadskommunikation och PR. Men för nu nöjer jag mig med att kort summera de båda hållningar man har att välja emellan om man vill säga emot, att vi faktiskt har fri vilja.
Först skiljer vi på kompatibilism och inkompatibilism. Inkopmatibilism säger att om determinism råder (varje handling orsakas av naturlagar och tidigare händelser) så finns inte fri vilja, eftersom tidigare händelser och naturlagar inte är upp till oss.
Libertarianen säger att (precis som determinismen) att fri vilja och determinism är oförenliga. Mjukdeterministen är kompatibilist och menar att vi har fri vilja samtidigt som att determinism råder.
Libertarianism
Libertarianisten säger att fri vilja existerar, att determinism inte råder men inte heller att saker och ting händer helt slumpvis (detta skulle ju också innebära att viljan är ofri). Istället för determinism hävdar libertarianen antingen att vi har en själ som är vårt medvetande och som existerar utanför den fysiska världen, eller så hävdar man att människan visserligen är enbart en fysisk varelse men att fri vilja ändå existerar oberoende av naturlagar. Man hävdar i båda fallen det som kallas agentkausalitet, att en handling inte uppstått mekaniskt pga naturlagar eller tidigare händelser utan att personen i sig är upphovet till sin handling.
Det finns flera uppenbara problem men denna hållning. Om det är är så att jag väljer en handling framför en annan oberoende av trosuppfattningar eller önskningar så verkar ju valet vara frikopplat från just mig, den som skulle vara ensamt ansvarig för handlingen. Det är också svårt att se hur libertarianismen går ihop med en vetenskaplig förståelse av världen. Hur skulle det kunna finnas en agentkausalitet som är frikopplad från allt annat i världen?
Mjukdeterminism
En mjukdeterminist är kompatibilist och menar att vi har en fri vilja och att determinism råder. Man verkar kunna få ihop denna teori genom att definiera fri vilja som att den existerar om man har möjlighet att göra det man vill. Man säger att fri vilja innebär att en handling har ett kausalt samband med önskningen att utföra handlingen. Vill jag äta en smörgås och jag har tillgång till ingredienserna och inget annat hindrar mig, ja då är jag fri att äta min smörgås. Att jag av fri vilja äter en smörgås beror på att jag utför den handling som hänger ihop med önskan om att äta en smörgås.
Mjukdeterminism verkar ducka för frågeställningen om hur tankar, önskningar, viljor och intentioner uppstår, istället flyttas frågeställningen till ett samband mellan handlingen och önskan, inte hur önskan och beslutet uppstår. Fri vilja, säger man, betyder att det är möjligt att göra det man nu skulle vilja göra. Mjukdeterminismen hamnar således i ett cirkulärt resonemang: fri vilja är att vara fri att göra det jag vill.
Min hållning
Våra medvetna handlingar verkar bero på våra intentioner som i sin tur verkar bero på vad vi tänker. Och vad vi tänker beror otvetydigt på sådant vi inte kan kontrollera, exempelvis världen omkring oss, vår uppväxt, våra fysiska förutsättningar, kemin i vår hjärna och så vidare. Med lite koncentration upptäcker man också att tankar inte kan väljas, de uppstår i medvetandet, kommer och går. Att välja tankar skulle kräva att vi tänkt dem innan vi tänkt dem. Mot den bakgrunden är det väldigt svårt att se hur de två olika begreppen ”fri” och ”vilja” hör ihop. Val gör vi bevisligen hela tiden. Vad jag menar är att vi inte är fria att välja vad vi väljer. Vissa hävdar att denna hållning är deprimerande och att moral skulle vara en omöjlighet om fri vilja inte existerar. En sådan slutsats verkar förhastad och jag kommer att återkomma till vilka konsekvenser frånvaron av fri vilja har för etik inom PR och kommunikation.
Tills dess rekommenderar jag varmt denna bok.


